Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

Denna uppsats fokuserar pĂ„ mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet Ă€r att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser pĂ„ sina förutsĂ€ttningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien Ă€r genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer Ă€r genomförda med fyra mellanchefer frĂ„n tvĂ„ olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svĂ„rare uppgift för mellanchefer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.

VÄrt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begrÀnsa barn i deras bildskapande. Vi anvÀnde oss av rundturer, observationer, fÀltnotiser och fotografering som metod. I vÄr analys utifrÄn det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget Àr medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgÄr det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen lÀser av outtalade regler som rummets design skapar.

Den hÀr studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfÀllig projektor-ganisation, nÀmligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom VÀxjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hÀmtats frÄn nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande Àr nÀra relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsÀttningar.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? PÄverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjÀlp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare pÄ SamhÀllsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn pÄ en kris Àr beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen Àr. Vidare pÄverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har Àven kommit fram till att kulturen pÄ en organisation Àr avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anstÀllda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förstÄelse och meningsskapande. VÄrt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna bestÄr av studenter som vid nÄgot tillfÀlle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hÄllna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig Àven i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förstÄelse och meningsskapande. VÄrt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna bestÄr av studenter som vid nÄgot tillfÀlle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hÄllna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig Àven i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Stockholm Konstsim Herr har tills nyligen varit det enda manliga konstsimlag i Sverige. Och Àr ett av fÄ i vÀrlden. I April 2011 vann de sitt andra guld i rad i tÀvlingen Men?s Cup, den enda tÀvlingen för manliga konstsimlag.Jag har i den hÀr uppsatsen velat undersöka hur och i vilken mÄn deltagarna i laget upplever konstsimmet som meningsskapande och hur de konstruerar, gestaltar och skapar en manlig identitet i och genom konstsimmet.Jag har gÄtt till vÀga sÄ att jag har gjort nÄgra intervjuer och deltagande observationer, och i kombination med utvald teori byggt min analys pÄ det.Centrala begrepp Àr maskulinitet, meningsskapande, identitet, hegemoni och tabu. .

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frÄgestÀllningar Àr: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 Äringar? - Vilken mening fÄr kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien Àr av kvalitativ metod dÀr jag har anvÀnt mig av videoobservationer och fÀltanteckningar som jag sedan har analyserat med hjÀlp av begrepp frÄn livsvÀrldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer dÀr jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

Studiens utgÄngspunkt Àr barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill Àven undersöka om förskollÀrarna ser skillnader i barns förutsÀttningar till lÀrande genom dessa tvÄ verktyg. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med fyra förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultatet visar pÄ att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

 Denna studie utgÄr frÄn fÀltet organisationskommunikation med inriktning pÄ intern kommunikation i förÀndringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fÀlt har huvudsakligen utgÄtt frÄn ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förÀndringsprocesser som nÄgot som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istÀllet som meningsskapande processer dÀr organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gÀllande en alltmer vanlig organisationsförÀndring idag, nÀmligen införandet av ett intranÀt. DÀrför ligger denna studies huvudsakliga intresse pÄ medarbetarna i organisationen och studiens mÄl och syfte blir att försöka bidra till en ökad förstÄelse för de meningsskapande processerna kring intranÀt, i hur det uppfattas och anvÀnds i praktiken.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn nyare forskning om ungas meningsskapande lÀsning synliggöra hur lÀromedel för gymnasieskolans svenska B-kurs gör för att skapa ett intresse hos elever för skönlitteratur. PÄ ett övergripande plan bidrar studien till den forskning som rör ungas intresse och engagemang för skönlitteratur och lÀsning. Fyra lÀromedel för gymnasieskolans litteraturundervisning har valts ut och undersökts kvalitativt med hjÀlp av analysfrÄgor konstruerade utifrÄn nyare forskning om ungas meningsskapande lÀsning. FrÄgorna handlar om texturval och frÄgeuppgifter i lÀroböckerna. Resultaten visar att texturvalet ofta följer ett traditionellt upplÀgg med kronologiska epokstudier.